Fjällkvanne (Angelica archangelica L.)
Beskrivning av växten:
Fjällkvannen är 1-2 m hög, grenad och frodig serieblomväxt, två- eller treårig.
Kvanne är en grov och högväxt, aromatiskt doftande ört som kan bli drygt en meter hög. Bladen är två till tre gånger par ikade med breda, grovt sågade blad ikar, basalbladen har trindabladskaft. Kvanne blommar i juli-augusti med små gröngula blommor som sitter samlade i nästan klotrunda fl ockar. Blomfl ockarna har kala strålar. Frukterna är något plattade med fem tydliga ryggar men utan synliga oljekanaler. Fruktväggen är tjock och är inte fäst vid fröet.
Fruktdoften är angenäm. Bladen har en fi n men kraftig arom Fjällkvannen växer i fuktiga områden, i naturen ofta i bördiga dungar utmed bäckar. Vid forskning har man konstaterat skillnader i aromhalter i växter från finska Lappland och södra Finland. Mängden lätt yktig olja hänger ihop med låga nattemperaturer och långa dagar. Lapplands Fj ällkvanne har konstaterats mer aromatisk än de odlade i söder.
Fjällkvannes historia:
Fjällkvanne har använts länge bland folk i norr i Grönland, Skandinavien och i Sibirien. I isländsk lagtext funnet att den var fridlyst redan före 1000-talet. Fjällkvanne har odlats i Norge och redan på 1400-talet förde munkar med sig den till Europa. På 1500-1600 talen var roten från Fjällkvanne mycket vanlig och fanns i många rika . Samerna har använt den som mattillskott och trott på dess stärkande
kraft. Man tillredde ”gompa” av kokade växtdelar och över den hälldes renmjölk På så sätt fi ck man en syrning och den förvarades i gropar i jorden över vintern. Växtdelar åts också naturligt utan någon beredning, rot tuggades för att få friska luftrör och även mot infektioner.samerna trodde den hade effekt mot hosta.
Användning:
Hela Fj ällkvanneväxten duger som livsmedel men speciellt Fj ällkvannes rot och frön kan ha
mångsidig stärkande e ffekt. I gammal folktro användes fjällkvannerot till dem som led av lungbesvär,
infl ammationer och muskelkramper Man trodde den var slem avlägsnande.
Den användes för att höja allmänkonditionen, vid magbesvär, samt för att öka
motståndskraften vid tider av in fluensa och andra epidemier. Fjällkvanne användes även för att
motverka spänningar och stress.
Fjällkvannen ökar utsöndringen av galla och bukspottskörtelns funktion, minskar
jäsningsprocesser och stimulerar tarmarnas peristaltik. Fjällkvanne skyddar hinnan i
cellväggarna, stimulerar bildandet av nya slemhinnor och minskar bildandet av tarmgaser.
Behandling med Fj ällkvanne bestäms inte alltid av dosens storlek utan påverkas även av
patientens mentala och fysiska tillstånd vid det aktuella tillfället. Fjällkvanne påverkar t.ex. det
centrala nervsystemet olika beroende av karaktären och stresstillståndet hos personen. Små
doser piggar upp och ofta säger man att de lugnar patienten eftersom de tar bort den retlighet
som härrör från överansträngning och förbättrar välbe finnandet. Överdosering kan ge upphov
till sömnbesvär.
Rosenrot och Fj ällkvanne är adaptogeniska växter:
De förstärker de inre organen, sparar på deras reserver och har en förbättrande verkan på
arbetsförmågan.
Dessa växter får inte blandas ihop med dopingpreparat och inte heller andra stimulantia, som
dock stimulerar organen men som samtidigt tömmer kroppen på reserver och efterföljs av en
djup trötthet och ett långt återhämtningsbehov.
Adaptogen växter används för att aktivera prestationsförmågan och återhämta den till det
normala, inte för att överstimulera denna.
Enligt anvisningar från kinesisk medicinsk vetenskap kan adaptogen växter utnyttjas vid
årstidsväxlingar och vid påfrestningar på organen föranledda av årstidsförändringar.
”Användningen av adaptogen växter:
Mångsidigt verkande växtblandningar, som innehåller organförstärkande ämnen i små doser
verkar avsevärt bättre och ger bättre behandlingsresultat än enstaka ämnen som separerats från
växterna. Enskilt lämplig användning av en komponerad blandning är lämplig att påbörjas 7-10
dagar före en kommande jobbig period som man är medveten om. Verkan är långsam varför
behandlingsperioden borde var 1,5-2 månader lång. Verkan av behandlingen varar 2-3 månader
efter att behandlingen avslutats”
Källor:
Ludmila Rumjantseva Handbok om naturläkekonsten. Människan och naturen Etnobiologi i
Sverige.
Sankelo, T., Siivari, J. till bioindustrin anpassade specialväxter i Lappland 2001-2003. 102 s.
Moisio.S., Mäkinen,Y., Tuominen,M., Vauras,J. Luonnonyrttiopas. 58 s.